tisdag, maj 22, 2007

Sd och LO: ett omaka par i en ryckig vals?

Jag prenumerar på LO-tidningen. Så. Nu var det sagt. Och jag gillar den. De bryter lite grand mot vissa journalistiska koder på ett elegant sätt. Ett sådant exempel är att somliga reportar inte kan låta bli att vara politiska i sina artiklar, alltså, riktigt politiska. And me like.

I det senaste numret gör de något jävligt bra. De sätter Sverigedemokraterna under luppen, och väljer att fråga ut Jimmie Åkesson om deras arbetsmarknadspolitik. Detta är viktigt, åtminstone av två centrala skäl. Det är bland LO-medlemmarna vi finner ganska många Sd-väljare (japp, om bara de hade fått bestämma, hade Sd kommit in i riksdagen med 4,1 procent av rösterna... anekdotiskt i sammanhanget är att [tror jag helt säkert] Sd också har starkt stöd bland egna företagare). Ah well, hursomhelst, det är bra att LO-tidningen gör två saker tydliga för sina läsare:

  • Egentligen verkar Jimmie inte ha sån sjuhelvetes koll på arbetsmarknadspolitiken. Han vet helt enkelt inte så mycket om frågorna, och säger bl a rätt ut "Vi har inte fördjupat oss i någon facklig politik". Skulle man pressa honom på en massa andra politikområden, som inte direkt kan kopplas till invandrar, flyktings och integrationsfrågor, skulle vi nog få samma svar. De har inte fördjupat sig i andra frågor. Kära LO-medlem, var medveten om detta till nästa val, är mitt budskap. Sd är ett enfrågeparti. Det är alltid vanskligt med sådana. När sådana väl får representation vet du bara en sak: de vill bara gör någonting åt någon grupp/fråga som de kraftigt ogillar (i det här fallet: flyktingar/invandrare), men du har faktiskt inte en jävla aning om vad de sedan vill göra för dig.
  • Och här kommer nästa intressanta faktum fram: pressar man Jimmie på vad han vill göra för dig, LO-medlem, så tycker Jimmie att facket har för mycket makt. Jimmie vill sktora turordningsreglerna i LAS och avskaffa MBL. Det, kära LO-medlem, är vad Jimmie vill göra för dig. Om det är så att LO-medlemmarna utgör Sd:s kärntrupp, tycker jag att ett viktigt folkbildningsuppdrag ligger i att faktiskt sprida den här informationen. Det skulle nog dra ned Sd:s väljarstöd med någon eller några procentenheter.
Märk väl: analysen ovan förutsätter inte alls att vi behöver ogilla Sd. Det enda jag säger är att det förefaller finnas en diskrepans mellan de intressen som Sd har och de som stora delar av deras väljarkår har. Jag tycker bara att det är rimligt att väljarna får veta detta.

2 kommentarer:

chall sa...

Det är ju intressant att ett enfrågeparti överhuvudtaget lockar så många väljare när enfrågan är så snäv. Jämfört med Mp, som även dom startade med en fråga och inte så mycket mer, som använde miljöargumentet inom ekonomin och andra saker även om det i början var ett problem att man inte visste om dom skulle vara högerriktade (som i resten av EU) eller vänster...

Jag gillar din blogg fö :) Funderar dock på inom vilket ämne du forskar - statsvetenskap eller ekonomi? Kanske är det mer samma än jag tror eftersom jag inte har koll på antagonisterna, naturvetare som jag är.

Dysterkvisten sa...

Tack, Chall. Och nej, skillnaderna är faktiskt ganska stora mellan statsvetenskap och nationalekonomi - åtminstone i Sverige. Nationalekonomerna är fortfarande betydligt mer formella och matematiska (även om några nyare avhandlingar inom statsvetenskap börjar likna nationalekonomernas till stil och metod). Understrykas kan också att skillnaderna inom ämnet statsvetenskap är gigantisk, allt från vad som är forskningsobjekt, till teoretiska perspektiv och använd metodologi. Här finns hardcore rational choice-folk som studerar koalitionsbildningar med formella modeller och kvantitativ metod, men här finns också de som funderar över staden som offentligt rum med hjälp av läsande av lite dagstidningar, ett par intervjuer och en sjuhelvetes massa diskursteori.